Rätt sorts vegetarian-eller skillnad på soja och soja

Där skakade jag liv i den gamla bloggen igen. Jag har nämligen en vegetarianfundering som jag tycker passar bäst här i matbloggen. Jag har nämligen varit på familjemiddag (Gorons släkt) och som alltid så fallerar de mest kreativa matlagares hjärnor i samma stund som du råkar meddela att du är "some kind of vego". Först behövde jag inte ta med något, men de ringde Goron och bad om tips, vilket han gav. Sedan vet jag inte om de inte hittade förslaget eller om de bara fick nervskälvan, för de bad mig att ta med mat. Okej, tänkte jag. Jag visste att det skulle bli kallskuret med bl.a. potatissallad och det som brukar fallera i det kallskurna är protein. Då det blir en hel del vegokött hemma hos oss (Goron är blandkostare och jag laktoovo) så valde jag att ta med mig edadmame-bönor, vilket jag tycker är supergott och dessutom en god konstrast till t.ex. potatissallad.

¨

Så, där kommer jag med mina edamame-bönor och det jag får höra när de öppnar burken för att lägga upp "Men allvarligt Anna, är det det här du ska äta?" och "Hade jag vetat att du bara skulle ha med dig ärtor, hade jag kunnat göra det åt dig. Jag trodde att du skulle ha med dig biffar". Det känns lite roligt att har jag med mig soja som är förändrad, "bankad brun" så att den liknar kött så känns det okej med blandkostarna, men jag valde att ta med mig sojabönor som ser ut som sig själva, så är det konstigt. Nu härdade jag bara ut och skapade ingen konflikt. Nu har jag inget emot vegokött, men det kändes ändå som en ganska viktig markering, att jag är vegetarian, och jag står för det. Jag tänker inte kamoflera min mat i köttkostym för att få blandkostare att må bättre.

Vad säger ni läsare? 

 photo credit: Edamame via photopin (license)

Hmmmus. (ett försök att variera sin hummus)

Gjorde eget pålägg-hade hemkokta kikärter i kylskåpen som måste användas innan de förfars. Jag bestämde mig för att göra en annorlunda hummus. Kryddade med vitlök, povdour fine, kakao-chilikrydda och lite citron. Dessutom hällde jag i mineralvatten (Ramlösa Key west om någon undrar).

Det här blev inte bra. Jag lät det stå i några dagar, och det blev äckligt som... Jag tror att misstaget var att välja smaksatt mineralvatten. Tvi för den lede.

Minskar matsvinnet

Kampen för att minska matsvinnet pågår alltid, det finns en nollvision som vi ska komma nära hemma.Idag när jag lagade den goda pastan med fräst grönkål och apelsinsås från Matmagasinet Vegos julnummer så hällde jag upp den koncentrerade apelsinjuicen i påsar och frös in så behöver jag inte köpa ny juiceförpackning utan kan tina upp någon av dessa.

Att slå på vegotrumman eller inte?

Det är två saker som får mig att skriva detta. Det ena är en förtjusande vegotweetup jag var på, och känslan det väckte hur skönt det är att träffa nya människor utan att vegetarianismen blev en grej. Det andra är att jag tittade på "Gomorron Sverige" där det sedvanliga mat- och vininslaget dyker upp på fredagen och programledarna kände sig manade att nämna att det både var "vegetariskt" (två gånger) och "grönt tema". Då började jag att tänka-är det en fördel eller nackdel att markera det vegetariska på det sättet?

Jag är lite kluven till det. Å ena sidan så tycker jag att det är bra att de talar om det, för då kan jag titta på programmet utan att behöva fundera på hur många timmar kycklingen har lidit för att hamna i grytan, eller hur många beteenden grisen som blev bacon har fått försaka. Å andra sidan så känns det ibland som att det måste trumpetas ut på ett sätt som gör att man känner sig mindre som en människa och mer som någon exotisk varelse från "Sagan om Ringen". Det skulle vara spännande om någon kock lagade vegetariskt utan att nämna det någon gång-utan bara berätta vilka råvaror som hen har använt. Jag undrar om inte det skulle locka fler till vegetarianmaten. Om inte annat så vore det ett fint sätt att infrågasätta köttnormen på ett elegant och värdigt sätt.

Passar på att förtydliga att detta gäller sammanhang där alla typer av mat behandlas. Renodlade vegotidningar t.ex. tycker jag är utmärkt. 

Vad tycker du? Slå på stora vegotrumman eller bara köra utan markering och etiketter?

Kiwiglass och tacogratäng

I helgen var det dags att plocka fram den gröna glassmaskinen och laga glass. Kiwi blev smaken och receptet kommer från boken "Glass åt alla" och innehåller sojamjölk, sojagrädde, socker och ekologiska kiwifrukter. Ingenting annat. Det blev gott, i och med att det inte bara blev sött utan kiwins naturliga syra fanns kvar. Färgen blev diskret, vit med en lätt antydan till grönt, men det är ju så att vi har vant oss vid att glass ska ha knallfärger från artificiell färg. Supergod blev den iallafall, och en annan fördel med veganglass är att det är lätt att känna sig nöjd med lite, utan att den är mäktig, så kommande helg kanske den får komma fram igen och då i sällskap med lychee.

På söndagen provade jag ett recept från Coop, tacogratäng med linser. Enklare gratäng har jag aldrig gjort. Fräs lök, vitlök, paprika och tacokrydda, häll på krossade tomater, vatten och linser och låt koka upp. Rör ned fraiche (jag använder oatlys) och dra bort den från värmen. Sedan varvade jag bara linsröran och tortilla-bröden i en form (TIPS-jag tog springformen. Då slipper du att klippa bröden) och toppade med ost och sedan in i ugnen.

Gratängen blev supergod, men lite wibbly-wobbly för dels upptäckte jag mitt i matlagningen att vi inte hade krossade tomater hemma så det blev en improvisation med ketchup och tomatpuré, dels så missade jag att linserna skulle kokas mjuka. Så vill ni prova det här så tycker jag ni ska följa instruktionen här.

Less is more-även med te

Någonting har hänt. Jag har inte slutat att dricka te. Jag föredrar det bara i mindre muggar. Det kan bero på att när jag dricker det i mindre mugg och med havremjölk istället för komjölk så kommer smakerna fram på ett annat sätt. Nya, spännande nyanser. Har till och med haft som nyårslöfte att inte brygga grönt te i min stora mugg, i och med att det ofta blir beskt. Så det är mitt tips till er som vill dricka mindre te. Köp en riktigt fin och lite mindre mugg.

Min stora temugg bredvid en förpackning te.

Grönsakerna som utmanar mig-fler sallader utan slentriangrönsaker

Det finns grönsaker som knappt hinner in i kylen innan de flyger ut igen-som morötter och aubergine. Sedan finns det de där grönsakerna som blir liggande i kylens grönsakslåda-ibland, sorgligt nog, tills det är svårt att avgöra om det är en grönsak eller ett biologi-expriment. Det är ju slöseri på goda råvaror så jag tänkte berätta om vad jag har gjort med grönsakerna, och vilka de är. Kanske kan det hjälpa någon som sitter och googlar i panik som jag gör ibland.

Jordärtskocka

Carl von Linné lär ha älskat den här solrossläktingen. Om det är för att den är god eller för att han slapp skala den ska jag låta vara osagt. Hur som helst, det är en god liten knöl. Vill du inte slänga ner den i en potatisgratäng eller koka en soppa så finns det ett kul sätt att använda den. Skär den i tunna skivor och släng ner i en wok. Får de woka ett tag så blir de ett gott och närodlat alternativ till vattenkastanjer.

Kålrot

Den är jättegod och underskattad råriven, men den är stor och ståtlig och kan känna övermäktig en trött tisdag.

Ekolådan är en bra plats att hitta bra tips på kålrot och andra grönsaker. Jag rårev den och gjorde en dressing på dijonsenap, rödvinsvinäger, olja, salt och peppar. Jag valde dimensionerna 1 del senap, 1 del olja och 2 del vinäger, men jag tycker att du ska unna dig att exprimentera. God är den iallafall. Sambon tyckte helt oväntat att den här salladen var supergod, kallade den "pizzasallad med en twist" och ville att jag skulle göra mer.

På Ekolådan hittade jag också en sallad med råriven kålrot, morot och rödbeta samt en enkel vinägrett på 1 del äppelcidervinäger, 3 delar olja, salt och peppar. Här använde jag mig av olja som blev över när jag gjorde nötröra från Vilken Cirkus. God den också och den för oss vidare till nästa utmanande grönsak:

Rödbeta

Rödbetan är god och nyttig. Dock har den en smak som gör att den tar plats och inte är helt lätt att hitta ett bra sammanhang till. Jag har ätit borsjtj (min favorit är Lotta Brincks från "Det vegetariska köket"), druckit den i smoothie och blandat dem i hoummus. Mina tips är antingen salladen i stycket ovan, rödbetsquinoa eller att blanda den i vintersallad (det går förövrigt också alla grönsakerna) Vintersalladen är supergod nylagad, men blir det över går det jättebra att slänga ner resterna i en färssås.